Urval av artiklar jag skrivit för Södermanlands Nyheter och Eskilstuna-Kuriren

Klimatomställning kräver mer gruvdrift

Vi som vill se en kraftig ökning av sol, vind och batterier bör vara öppna för mer gruvdrift.

Klimatskatt bättre än klimatutgifter

Skär ner klimatbudgeten och låt förorenaren, och inte skattebetalarna, betala för klimatomställningen.

Muslimsk invandring förbättrar värderingar

Många har åsikter om muslimer och värderingar. Men åsikterna är inte alltid baserade på fakta.

Kärnkraft är farligt – alternativet är ännu farligare

Det är mycket möjligt att det blir fler kärnkraftsolyckor. Det betyder inte att en kärnkraftsavveckling minskar riskerna.

Minskad asylinvandring är ingen framgång

Flyktingkrisen har kommit att handla allt mindre om flyktingarna och alltmer om mottagarna.

Inför flygskatten på prov

I teorin är flygskatt helt rätt. Men djävulen sitter i detaljerna.

 Tio positiva nyheter från juli

 Forskning visar att människor i praktiken hellre väljer att läsa negativa än positiva nyheter, och detta gäller särskilt för dem som är intresserade av politik. Det är ett problem.

 Oxelösund behöver förbereda sig för robotarna

Ibland varnas det för att robotisering och automatisering ska leda till massarbetslöshet. Detta är troligen överdrivet.

Vem behöver fakta när det finns känslor?

Den som ska ta ställning till frågan om vilken politik som är bäst att för att uppnå ett visst mål kan pröva att ta på sig rollen som domare i en rättegång.

Överoptimism om sol och vind räddar inte klimatet

Cirka en halv miljon solpaneler installeras i världen varje dag. Det låter som jättemycket, men är väldigt lite.

Återigen har socialismen misslyckats

Planekonomi har i praktiken aldrig kunnat kombineras med demokrati.

Kliv upp ur eko-­krigets skyttegravar

Få debatter är så polariserade som den om ekologisk mat. Det är onödigt.

Tio positiva nyheter från juni

Det finns en fara i om vi blir enögda och endast ser det negativa som händer, pessimismen som då uppstår blir i sig ett problem.

Låt inte din inre Trump göra dig faktaresistent

Faktaresistens handlar inte bara om Trump. Hjärnforskning visar att vi mår bra av att vara faktaresistenta.

 

 

 

Artiklar jag skrivit på LT Södertäljes ledarsida under påskvikariat


Håll hjärtat varmt – och huvudet kallt

Om att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Terrorism är en vidrig handling som vi ska bekämpa – och samtidigt ska vi försöka undvika att styras av en icke faktabaserad rädsla.

http://www.lt.se/opinion/ledare/hall-hjartat-varmt-och-huvudet-kallt

Viktigt att Ebo-lagen inte ersätts med något sämre

Södertälje Kommuns motstånd mot Ebo-lagen är enkelt att förstå. Men det är inte säkert att ett slopande av Ebo-lagen skulle vara bra för Sverige i helhet eller flyktingarna.

http://www.lt.se/opinion/ledare/viktigt-att-ebo-lagen-inte-ersatts-med-nagot-samre

Gå inte i jihadisternas fälla

De som i spåren av terrorattackerna vill ha hårdare tag mot muslimer i största allmänhet riskerar att omedvetet agera enligt IS plan.

http://www.lt.se/opinion/ledare/ga-inte-i-jihadisternas-falla

Vedeldning är ett av våra största problem

Ett underskattat problem. Vedeldning dödar cirka fyra miljoner människor årligen, varav cirka 1000 i Sverige. Men det finns lösningar.

http://www.lt.se/opinion/ledare/vedeldning-ar-ett-av-vara-storsta-problem

Fånga koldioxiden och klimatmålen

Det räcker inte bara med att minska utsläppen. Vi behöver även ta ner koldioxid från atmosfären.

http://www.lt.se/opinion/ledare/vedeldning-ar-ett-av-vara-storsta-problem

Fem förslag för Liberalernas miljöpolitik

Liberalerna har nyligen släppt ett förslag på miljöprogram. Förslaget är till stora delar mycket bra och har rätt utgångspunkter för en bra miljöpolitik: vetenskap, teknikutveckling, marknadsekonomi, teknikneutralitet och förorenaren betalar.

Men saker kan alltid förbättras därför kommer här fem tips på hur Liberalerna kan bli ett ännu bättre parti på miljö. Miljöpartiet och den gröna ideologin har delvis fel utgångspunkter för en bra miljöpolitik och behöver utmanas.

1. Utmana den gröna ideologins dubbelmoral om vetenskap

Detta är snarare ett förslag på kommunikation och fokus än på konkret politiskt innehåll, eftersom Liberalerna redan är bra där. Ideologiskt gröna gillar bara vetenskap när den kommer fram till sådant som dom redan tycker. Det är en av de grönas största hinder för att rädda världen och liberaler bör söka mer ideologisk strid där. De tydligaste exempel på detta finns när det gäller GMO och kärnkraft.

En undersökning bland världens största vetenskapliga sammanslutning, AAAS, med 120 000 medlemmar, visade att det till och med är en lite större andel forskare som anser att GMO är ofarligt än att mänsklig aktivitet är huvudorsaken till klimatförändringarna. Detta nämner aldrig dom gröna.

Miljörörelsen lyfter också gärna fram vad FN:s klimatpanel säger om orsaken till klimatförändringarna. Samtidigt ignorerar man ofta att samma klimatpanel säger att alla koldioxidsnåla energitekniker behövs för att begränsa temperaturökningen till 1,5-grader, att kärnkraft har minst lika låga klimatutsläpp som förnybar energi och att vattenkraft orsakat fler dödsoffer än kärnkraft.

Detta leder till att den gröna rörelsen istället för mål om konsekvenser, som miljövänligt och säker energi- och jordbruksproduktion, har mål om medel som 100 % förnybart och ekologiskt.

2. Var försiktig med försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen är en kärna i grön ideologi och är en av huvudprinciperna i Liberalernas miljöprogram. Olika personer/organisationer kan mena lite olika med försiktighetsprincipen, men en vanlig tolkning är denna från Wikipedia:

“när osäkerhet råder om huruvida exempelvis en ny teknik, eller en politisk åtgärd kan skada allmänheten eller miljön, och vetenskaplig konsensus saknas om tekniken eller åtgärden är farlig, skall tekniken eller åtgärden betraktas som farlig.”

Ett stort problem med försiktighetsprincipen är att den endast fokuserar på riskerna/nackdelarna med en ny teknik och ignorerar potentiella fördelar. Istället för ett ensidigt fokus på risker bör dessa vägas mot fördelar med den nya tekniken. Ett annat problem med försiktighetsprincipen är att den endast fokuseras på den nya tekniken och inte den befintliga tekniken. Även om den nya tekniken kan ha risker så kan dessa vara mindre än den befintliga tekniken som den ska ersätta. Försiktighetsprincipen är väldigt konservativ.

För att ställa det på sin spets: vad hade hänt om vi hade använt försiktighetsprincipen när vi uppfann elden eller elen?

3. Skarpare fokus på miljöproblemen – mindre fokus på konsumtionen

Liberalerna vill minska utsläppen från trafiken och köttkonsumtionen. Det är bra. Liberalerna skriver att köttkonsumtionen bör minska och att bilåkandet måste minska, framförallt där kollektivtrafiken är väl utbyggd.

Liberalerna bör överväga ännu skarpare åtgärder för att minska utsläppen från dessa sektorer. Är Förbifart Stockholm verkligen förenligt med de utsläppsminskningar som Liberalerna vill se? Principen att förorenaren betalar bör gälla även inom jordbruket. Ambitionen bör därför vara att även växthusgasutsläpp från jordbruket på klimatskadligt kött och annat ska beskattas på samma nivå som utsläppen från trafiken och andra sektorer. Det saknas i förslaget. Att jag skriver ambitionen är för att är större utmaningar med att få fram en fungerande klimatskatt inom jordbruket eftersom utsläppen är svårare att beräkna och risken att det leder till att produktionen flyttas till länder med sämre miljökrav måste beaktas.

Tuffare åtgärder för att minska utsläppen från köttkonsumtionen och biltrafiken kanske kommer att leda till en minskad total konsumtion av kött och bilresor. Men för en livstilsneutral liberal bör den totala konsumtionen vara ointressant och inte ett politiskt mål. Det är, som dessa forskare från Chalmers påpekar, inte heller säkert att köttkonsumtionen måste minska för att vi ska nå klimatmålen.

4. Det räcker inte med att minska utsläppen – ta ner koldioxid

Enligt FN:s klimatpanel IPCC räcker det sannolikt inte med att minska utsläppen, vi måste även ta ner koldioxid från atmosfären. Det perspektivet behöver få större plats i svensk miljödebatt och politik och det finns inte med i Liberalernas miljöprogram. Som t.ex. Elforsk konstanterat så saknas ekonomiska incitament i exempelvis EU:s system med usläppsrätter för att ta ned koldioxid genom koldioxidlagring från bioenergi. Detta kan vara särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv.

5. Mer fokus på luftföroreningar

Luftföroreningar är på kort sikt det troligen mest akuta miljöproblemet. Årligen dör cirka 6,5 miljoner personer av luftföroreningar och i Sverige dör cirka 5500 personer årligen av luftföroreningar. Cirka 1000 av dessa dödsfall beror på vedeldning, hade det varit en högteknologisk teknik som orsakat dessa dödsfall hade det nog fått mycket mer uppmärksamhet.

Liberalernas förslag är inte så tydligt om hur kväveoxidutsläppen från trafiken och partikelutsläppen från vedeldningen ska minska.

Kräv forskningsbaserade svar från politikerna

“Politiker uttalar sig ofta tvärsäkert om effekterna av ett reformförslag. Sanningen är att vi ofta inte vet, skrev representanter för Moderaternas reformgrupp i en artikel på DN Debatt förra veckan.

Det är en ärlig mening i en av de bästa artiklarna om forskning som kommit från något parti de senaste åren.

Alla frågor kan inte avgöras av forskning. Frågor om vilka mål politiken ska ha och hur mål ska prioriteras är ideologiska frågor som forskningen inte riktigt kan besvara. Men i frågan om vad som är de effektivaste åtgärderna för att nå målet är till stor del en fråga för forskningen.

Något som slagit mig när jag tittat på partiledardebatter och liknande är att politikerna ofta är så tvärsäkra. Det gäller inte bara i ideologiska frågor utan även i frågor om effekterna av sina och motståndarnas förslag. Där borde det ställas hårdare krav på politikerna både från media och oss medborgare.

Den professionella politiker som påstår något, om något som det går att forska om, ska kunna svara på frågan: vad har du för forskningsstöd för ditt påstående? Det är ofta inte jättesvårt, så länge man inte påstår något helt galet, att hitta någon enskild studie eller rapport som stödjer det man tycker. Därför är det bättre om, när det finns, politikerna kan visa att det finns meta-studier eller annan sammanställning över forskningsläget som ger stöd åt det dom påstår. Samma fråga får också gärna ställas till opinionsbildare och andra utanför partipolitiken.

Vetenskap och fakta är mer ifrågasatt än på länge. Det är ett extremt allvarligt läge när en av grundstenarna till de makalösa framsteg mänskligheten gjort under de senaste århundradena ifrågasätts så starkt. Det är vårt ansvar att göra vad vi kan för att undvika det mardrömsscenario som nu uppstått i den politiska debatten i USA där forskning och fakta inte längre verkar spela någon roll. När forskningen och faktans roll ifrågasätts allt mer behöver vi svara genom att gå åt andra hållet och ge det en ökad betydelse. Om vi vill ha forskningsbaserade påståenden och förslag från våra politiker måste vi börja kräva det. Vi får de politiker vi förtjänar!

Hur vet du att ekologiskt är bättre för miljön?

Regeringen beslutade igår att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av ekologiska odlingar år 2030 och att 60 procent av livsmedelsinköpen från stat, kommun och landsting ska vara ekologiskt.

Många är glada över beskedet. Exempelvis Miljöpartiet skriver att ekologiskt är bra för naturen.

Utifrån att försökt följa eko-debatten och är omgiven av många ekoförespråkare har jag märkt att dom ofta låter väldigt säkra på sin sak. Eko-debatten kan ofta bli mer känslosam än andra diskussioner. Många verkar identifiera sig med sina matval. Det kan försvåra en faktabaserad diskussion. 

Men vet vi verkligen att ekologiskt är bättre för miljön och i så fall hur vet vi det?

Livsmedelsverket beställde i somras en sammanfattning över forskningsläget om ekologiskt och miljö. I rapporten (se s.41) jämförde dom vad forskningen säger om ekologiskt jämfört med konventionellt ur sex olika perspektiv (klimat, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) per kg på nio olika livsmedelsgrupper (mjölk, nötkött, fläskkött, kycklingkött, ägg, fisk, grödor, grönsaker och frukt & bär). Totalt fick de alltså 6*9-1 (av förklarliga skäl inget resultat för konsekvenserna på markanvändning av fiskproduktion)=53 resultat. Konventionellt var bättre i 18 av fallen och ekologiskt var bättre  14 av fallen och i övrigt var det lika. Enligt Livsmedelsverket finns det inte heller hälsoskäl att gå över till ekologiskt.

De exakta siffrorna ovan ska man nog inte ta på för stort allvar och varken Livsmedelsverket eller jag påstår med detta att konventionellt är bättre för miljön. När det gäller andra aspekter som biologisk mångfald är ekologiskt bättre per odlingsenhet. Ett problem är dock att ekologiskt kräver mer plats eftersom det är mindre effektivt. Mer yta för jordbruk kan innebära mindre yta för vild natur och frågan om biologisk mångfald och jordbruk är därför komplex.

Livsmedelsverkets rapport, tillsammans med andra studier, gör mig dock skeptisk till påståendet att ekologiskt generellt skulle vara bättre för miljön. Men jag är öppen för att ändra åsikt om det finns mycket forskning som talar för att slutsatserna ovan från livsmedelsverkets rapporter är fel. Jag har dock inte hittat sådant forskningsstöd. Men det betyder per automatik inte att det inte finns.

Den som är tydligt för ekologiskt av bland annat miljöskäl får gärna svara på frågan: Vilket forskningsstöd har du för påståendet att ekologiskt är bättre för miljön? Ju mer forskningssammanställningar och meta-studier svaret innehåller desto bättre.  

Artiklar jag skrivit på Länstidningen Södertäljes ledarsida

Som en del av Liberala Skrivarakademin har jag praktiserat två veckor på ledarsidan på Länstidningen Södertälje. Nedan följer rubrik och länkar till de artiklar jag skrivit där.

Vi lever i mänsklighetens bästa tid någonsin – än så länge i alla fall

Fattigdomen är rekordlåg och andelen barn i skolan rekordhög. Åren vi lever ökar medan koldioxidutsläppen slutat öka.
http://www.lt.se/opinion/ledare/vi-lever-i-mansklighetens-basta-tid-nagonsin-an-sa-lange-i-alla-fall

Dags för SD att inse att det svenska klimatet är hotat

Sverigedemokraterna går till attack mot SMHI. Det är huvudlöst. http://www.lt.se/opinion/ledare/dags-for-sd-att-inse-att-det-svenska-klimatet-ar-hotat

Stäm skiten ur utsläppsfuskarna

Volkswagen-skandalen rullar vidare. Men även Volvo har bilar som grovt överskrider reglerna för utsläpp. Vad gör regeringen?
http://www.lt.se/opinion/ledare/stam-skiten-ur-utslappsfuskarna

Vaccinationsskeptiker bör inte ignorera forskningen

Vaccinationsskepticism i olika grad finns hos både Donald Trump och antroposofer i Järna. Det finns skäl att vara skeptisk till vaccinationsskeptikers argumentation.
http://www.lt.se/opinion/ledare/vaccinationsskeptiker-bor-inte-ignorera-forskningen

Hög tid för Nykvarn att ta miljön på allvar

Nykvarn har försökt anta ett miljöprogram två gånger utan att lyckas. Nu är det dags att börja arbeta ordentligt med miljöfrågorna.
http://www.lt.se/opinion/ledare/hog-tid-for-nykvarn-att-ta-miljon-pa-allvar

Viktigare att fattigdomen minskar än att ojämlikheten gör det

Den extrema fattigdomen i världen har halverats sedan 1990. Dessutom har världen blivit lite jämlikare de senaste decennierna, enligt forskning.
http://www.lt.se/opinion/ledare/viktigare-att-fattigdomen-minskar-an-att-ojamlikheten-gor-det

Klimatet kan överleva Trump

Donald Trump som president är ett bakslag för klimatet. Men om resten av världen fortsätter med klimatarbetet, förnybart fortsätter att öka och tekniker för att ta ned koldioxid gynnas kan tvågradersmålet ändå nås.
http://www.lt.se/opinion/ledare/klimatet-kan-overleva-trump

Utvecklingen av förnybart ger hopp för klimatet

Den förnybara energin växer i rekordtakt. Förnybart bör i första hand användas för att ersätta fossilenergi.  http://www.lt.se/opinion/ledare/utvecklingen-av-fornybart-ger-hopp-for-klimatet

Oroväckande otrygghet bland Södertäljes företagare

Södertälje är en av de kommuner i länet där andelen företag som utsätts för brott är störst. Kommunens samarbete med polisen och myndigheter kan öka tryggheten. http://www.lt.se/opinion/ledare/orovackande-otrygghet-bland-sodertaljes-foretagare

Sluta gilla vetenskap bara när den kommer fram till något som du redan tycker!

Trumps inställning till fakta och vetenskap har varit mycket i fokus under den senaste tiden. När Trump-administrationen hävdade att “alternativ fakta” visade att det var fler åskådare på Trumps installation än vid installationen av någon tidigare president fylldes sociala medier med förfäran och satir. Dessförinnan har Trump bland annat hävdat att Kina hittat på klimatförändringarna för att skada amerikanska affärsintressen, att vaccin orsakar autism och att hårspray inomhus inte skadar ozonlagret. I Sverige vill Sverigedemokraterna skära ned på SMHI:s budget då de anser att de bedriver “tendentiös opinionsbildning”.

Många, och inte minst miljörörelsen, har med rätta varit upprörda. Men den som ställer krav på vetenskaplighet hos andra bör också göra det på sig själv. I miljörörelsen finns det en tradition att ignorera forskning och forskare som kommit fram till resultat som inte passar med de åsikter man redan bestämt sig för.

En undersökning bland världens största vetenskapliga sammanslutning, AAAS, med 120 000 medlemmar visade att det till och med är en lite större andel forskare som anser att GMO är ofarligt än att mänsklig aktivitet är huvudorsaken till klimatförändringarna. Ändå argumenterar Greenpeace emot GMO bland annat med motivering att det finns osäkerhet om påverkan på den mänskliga hälsan. 

Miljörörelsen lyfter också gärna fram vad FN:s klimatpanel säger om orsaken till klimatförändringarna. Samtidigt ignorerar man ofta att samma klimatpanel säger att alla koldioxidsnåla energitekniker behövs för att begränsa temperaturökningen till 1,5-grader, att kärnkraft har minst lika låga klimatutsläpp som förnybar energi och att vattenkraft orsakat fler dödsoffer än kärnkraft. 

Detta betyder inte att allt motstånd mot GMO eller kärnkraft är ovetenskapligt. Men en trovärdig GMO- eller kärnkraftsmotståndare bör i längden inte ignorera all den forskning som talar emot dennes sak.

Om man på förhand har bestämt vilka resultat man kan acceptera och vilka man inte kan acceptera är vetenskap helt meningslöst. Om man systematiskt väljer den fakta man gillar och blundar för den man ogillar har man missat hela grundpoängen med vetenskap. Då borde man inte använda vetenskap som ett argument.  

Detta betyder så klart inte att man i varje kort text har utrymme att visa alla olika forskningsresultat. Men även i kortare texter bör man ha ambitionen att ge en så rättvis bild av forskningsläget som möjligt.

En av mina absolut främsta ambitioner som politiskt aktiv är att inte ägna mig åt selektivt faktaurval. Det betyder inte att det är säkert att jag alltid kommer att lyckas. Att avfärda information man inte gillar är mänskligt, forskning visar till och med att belöningscentrum i hjärnan aktiveras då. Men att jag är medveten om risken för omedvetet selektivt urval, och har ambition att motverka det, gör att risken att jag ägnar mig åt det är mindre än innan jag var medveten om den risken.

Vi behöver kritiskt granska våra egna och andras fakta och argument. Mycket av de stora framsteg mänskligheten gjort under de senaste århundradena bygger på vetenskap. Misstron mot vetenskapen är ett av de största hoten mot mänskligheten. Om vi börjat välja forskningsresultat efter vad vi redan tycker så riskerar vi att bli som Trump.

Tro inte att dina ekogrönsaker är naturliga!

Naturlig majs högst upp och vår framavlade supermajs längst ner. Omarbetad och längre version av en text som tidigare publicerades i Liberal Debatt.

Det finns det en stark vurm för “naturlig” mat och “naturliga” råvaror. Förespråkare för ekologiskt framhåller ofta “naturligt” som något positivt. “Ekologiska livsmedel är rena och naturliga” skriver det av Jordbruksverket finansierade Ekomatsedeln. Men både antagandet att ekologiskt är naturligt eller att naturligt per automatik är bra är felaktigt.

Majs är exempelvis ett resultat av en förädling av vildgräset teosinte för över tusentals år sedan i dagens Mexico. Majskolven är en jätte i jämförelse med ursprungsväxten teosinte. Majs är inget undantag. Som Lisa Beste, doktor i växtfysiologi, skriver så är alla grödor vi äter redan manipulerade. 

Definitionen på naturliga är enligt Nationalencyklopedin “Föremål och företeelser som inte framställts el. föreskrivits av människor”. Därför är inget av det vi äter förutom viltkött och vilda växter är naturligt, oavsett om det är eko eller ej.

Ett annat vanligt påstående i debatt och marknadsföring kring miljö och hälsa är att naturligt ofta framställs synonymt med positivt och att “onaturliga kemikalier” därmed blir något negativt. Det är ett märkligt synsätt. Dels finns det inte alltid en skillnad mellan naturligt och onaturligt. Som Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, skriver på Supermiljöbloggen så finns det ingen skillnad mellan bensoesyra när det förekommer naturligt i lingon eller när det förekommer som tillsatt konserveringsmedel. Det finns ju också många farliga och giftiga ämnen som är helt naturliga.

Detta är i sig inget argument mot ekologiskt, icke-ekologisk mat är ju inte mer naturligt. Att ekologiska grödor är onaturligt är inget skäl att sluta äta dem. Men då bör man vara försiktig med att avfärda GMO eller odlat kött med motivering att det är onaturligt.  Argumentet om (o)naturligt kommer några tusen år för sent.

PS. Länk för den som vill se naturliga bananer, vattenmeloner, morötter och aubergine.

Sluta använd klimatet som en ursäkt för att avveckla kärnkraften

Denna artikel är tidigare publicerad på Liberal Debatt. 

Den svenska elsektorn är redan nästan fossilfri. Endast två procent av den svenska elproduktionen kommer från fossila bränslen och Sverige är därmed det land i EU som har klart lägst andel fossilel.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S) skriver i en debattartikel i Ny Teknik om regeringens mål om att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi. Målet om 100 procent förnybart motiveras med att en energiomställning är avgörande för att klara klimatmålen som världens länder kom överens om i Paris. Eftersom målet är att rädda klimatet är det märkligt att samtliga förslag från Lövin och Baylan handlar om att ställa om den redan koldioxidsnåla svenska elproduktionen.

Lövin och Baylan använder i själva verket klimatfrågan som en ursäkt för att avveckla kärnkraft. Eftersom kärnkraften är Sveriges överlägset största icke-förnybara elkälla är målet om 100 procent förnybar energi i elsektorn en omskrivning för att avveckla kärnkraft.

Givetvis är det bra att minska de återstående utsläppen inom elsektorn, men att avveckla kärnkraften räddar inte klimatet. Tvärtom riskerar det att öka utsläppen. International Energy Agency varnar i en rapport för att en kärnkraftsavveckling i Norden innan 2050 riskerar att öka utsläppen på grund av ökad användning av naturgas. När isen smälter och havet höjs är det olyckligt att regeringen använder klimathotet för att bekämpa något som gör klimatnytta.

Att ett energislag är förnybart innebär inte heller per automatik att det är miljövänligare och säkrare än andra energislag. Sol, vind och kärnkraft är de bästa energislagen för att nå miljömålen, visar en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. En utbyggnad av vattenkraft och bioenergi riskerar däremot att göra det svårare att nå flera viktiga miljömål.

Lövin och Baylan argumenterar som om det fanns ett egenvärde med att energin är förnybar, men de presenterar inga argument om varför det skulle finnas ett egenvärde med förnybart. Vattenkraftsolyckor har, enligt FN:s klimatpanel, orsakat fler dödsoffer än olyckor från kärnkraft. Bioenergi riskerar att ta väldigt mycket plats. Enligt en studie i Science krävs det en landyta större än Australien om bioenergi ska stå för 20 procent av världens energi i ett scenario med 100 förnybar energi. Ett scenario med hög andel kärnkraft istället för bioenergi är mycket yteffektivare. Att minska förlusten av områden där vilda djur och växter kan leva är en av de viktigaste åtgärderna vi kan göra för undvika en masutrotning av arter, enligt en annan studie i Science.

Detta är inte argument mot all vattenkraft och bioenergi. Men uppdelningen i miljövänligare och mindre miljövänlig energi skär rakt igenom uppdelningen mellan förnybar och icke-förnybar energi.

Lövin och Baylan bör bedöma energislag efter vilka miljökonsekvenser de ger, ej efter om de är förnybara eller inte.

Fossilfritt viktigare än avvecklad kärnkraft

Denna artikel är tidigare publicerad i Ny Teknik och skriven tillsammans med Vide Karlsson och Mikael Von Knorring. 

Vi i klimatrörelsen behöver ta ett steg tillbaka efter försäljningen av Vattenfalls kol. Det är läge att fundera på hur vi hamnade i en situation där kolet fortsätter bolma i Tyskland – och hur vi kunde ha agerat bättre. 

För att förstå sammanhanget i den här frågan behöver vi gå tillbaka till det vägval Tyskland gjorde kring år 2000. Då sattes den grundläggande riktningen: huvudmålet för den tyska energipolitiken skulle vara stängd kärnkraft. 

Den praktiska konsekvensen av det var att Tyskland fortsatt skulle vara beroende av kol. De planerar för 40 procent fossil energi fortfarande år 2050. Till och med elproduktionen kan vara upp till 20 procent fossil. Tanken är att kol och fossilgas ska ge stabilitet i ett elsystem med mycket sol- och vindkraft.

Det är orsaken till att skurkbolaget EPH, som Vattenfall är på väg att sälja till, ser framför sig en renässans för kolet i Tyskland. De tror att det kommer vara lönsamt, med goda skäl.

För många i den gamla miljörörelsen var kärnkraft alltid den stora frågan. Det de såg i Tyskland var ett bländande starkt sken av bekräftelse på det de alltid sagt, som kortslöt den kritiska diskussionen. Därför har det större sammanhanget i Vattenfall-historien ofta fallit bort: att Tyskland för en medvetet fossil politik.

Det syns till exempel i hur en klok klimatdebattör som Johan Rockström från ingenstans kan säga att Tyskland tillsammans med Sverige är “världens bästa elever i klimatklassen”. I verkligheten är Tyskland en av Europas stora klimatskurkar. Deras CO2-utsläpp är 40 procent högre än EU-snittet, en siffra som bara har ökat sedan år 2000. Tyskland har helt fastnat i att stänga kärnkraft.

Samma misstag dyker upp igen och igen. Rockström skriver till exempel i en debattartikel att Tyskland har “världens mest ambitiösa plan för att fasa ut fossila bränslen”. Det är faktiskt absurt. Grannlandet Frankrike har t ex mycket mindre fossil el idag än Tyskland planerar för 2050.

Säg att Sverige skulle sätta sig med Tyskland och försöka förhandla fram en stängning av kolet. Hur skulle det ersättas?

Tyskland har redan satsat mer än de flesta på sol- och vindkraft. Det har betytt mycket för att ta tekniken över flera trösklar, så att fler länder kan använda den. Samtidigt har de också haft svårt att hålla uppe takten. Det tar till exempel lång tid att bygga ut alla de högspänningsledningar som behövs.

Ska Tyskland kunna stänga kolkraft i någon som helst rimlig takt, handlar det framförallt om att prioritera det före stängd kärnkraft. Världen behöver ställa krav på dem att sätta klimatet först.

Det är helt i linje med FN:s klimatpanel, IPCC. De visar att världen behöver bygga ut sol-, vind- och kärnkraft tillsammans för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Här behöver vi lyssna på samma forskning vi håller fram framför andra.

Miljörörelsen behöver ta ett steg tillbaka efter frågan om Vattenfalls kol, för att dra nya, självkritiska slutsatser. Vilka krav ställde vi egentligen på Tyskland när de stora besluten fattades? Är vi beredda att prioritera fossilfrihet som huvudfråga?

Vad vi kan se har det skett en stor förskjutning i hur folk i miljörörelsen tänker här. Många fler prioriterar klimatet först idag. Det behövs en ny, radikal klimatrörelse som står med båda benen i den utgångspunkten.

Vide Karlsson, grundare till pratakärnkraft.nu

Mikael von Knorring, grundare till bloggen Vänsterteknik

Elias Rosell, grundare till bloggen Frikoppla.nu