Sluta gilla vetenskap bara när den kommer fram till något som du redan tycker!

Trumps inställning till fakta och vetenskap har varit mycket i fokus under den senaste tiden. När Trump-administrationen hävdade att “alternativ fakta” visade att det var fler åskådare på Trumps installation än vid installationen av någon tidigare president fylldes sociala medier med förfäran och satir. Dessförinnan har Trump bland annat hävdat att Kina hittat på klimatförändringarna för att skada amerikanska affärsintressen, att vaccin orsakar autism och att hårspray inomhus inte skadar ozonlagret. I Sverige vill Sverigedemokraterna skära ned på SMHI:s budget då de anser att de bedriver “tendentiös opinionsbildning”.

Många, och inte minst miljörörelsen, har med rätta varit upprörda. Men den som ställer krav på vetenskaplighet hos andra bör också göra det på sig själv. I miljörörelsen finns det en tradition att ignorera forskning och forskare som kommit fram till resultat som inte passar med de åsikter man redan bestämt sig för.

En undersökning bland världens största vetenskapliga sammanslutning, AAAS, med 120 000 medlemmar visade att det till och med är en lite större andel forskare som anser att GMO är ofarligt än att mänsklig aktivitet är huvudorsaken till klimatförändringarna. Ändå argumenterar Greenpeace emot GMO bland annat med motivering att det finns osäkerhet om påverkan på den mänskliga hälsan. 

Miljörörelsen lyfter också gärna fram vad FN:s klimatpanel säger om orsaken till klimatförändringarna. Samtidigt ignorerar man ofta att samma klimatpanel säger att alla koldioxidsnåla energitekniker behövs för att begränsa temperaturökningen till 1,5-grader, att kärnkraft har minst lika låga klimatutsläpp som förnybar energi och att vattenkraft orsakat fler dödsoffer än kärnkraft. 

Detta betyder inte att allt motstånd mot GMO eller kärnkraft är ovetenskapligt. Men en trovärdig GMO- eller kärnkraftsmotståndare bör i längden inte ignorera all den forskning som talar emot dennes sak.

Om man på förhand har bestämt vilka resultat man kan acceptera och vilka man inte kan acceptera är vetenskap helt meningslöst. Om man systematiskt väljer den fakta man gillar och blundar för den man ogillar har man missat hela grundpoängen med vetenskap. Då borde man inte använda vetenskap som ett argument.  

Detta betyder så klart inte att man i varje kort text har utrymme att visa alla olika forskningsresultat. Men även i kortare texter bör man ha ambitionen att ge en så rättvis bild av forskningsläget som möjligt.

En av mina absolut främsta ambitioner som politiskt aktiv är att inte ägna mig åt selektivt faktaurval. Det betyder inte att det är säkert att jag alltid kommer att lyckas. Att avfärda information man inte gillar är mänskligt, forskning visar till och med att belöningscentrum i hjärnan aktiveras då. Men att jag är medveten om risken för omedvetet selektivt urval, och har ambition att motverka det, gör att risken att jag ägnar mig åt det är mindre än innan jag var medveten om den risken.

Vi behöver kritiskt granska våra egna och andras fakta och argument. Mycket av de stora framsteg mänskligheten gjort under de senaste århundradena bygger på vetenskap. Misstron mot vetenskapen är ett av de största hoten mot mänskligheten. Om vi börjat välja forskningsresultat efter vad vi redan tycker så riskerar vi att bli som Trump.