Därför liberalism

Människor har sin egen vilja och sina egna mål. Att alla ska ha så goda möjligheter som möjligt att skapa det liv dom vill leva bör vara statens främsta mål. För att det ska uppnås behövs det så mycket frihet som möjligt. Friheten ökar om det finns så få begränsningar som möjligt och samtidigt rättigheter som exempelvis utbildning.  Det enda rimliga skäl att begränsa någons frihet är när en annans frihet kränks, vilket är en av grunderna inom liberalismen. Mer frihetskränkningar än så innebär ett förtryck mot den som vill leva annorlunda än vad staten vill att man ska.

Detta kan låta rätt så självklart, men tar man det på allvar så innebär det en del slutsatser som idag ses som radikala. Det är fel att staten har en åsikt om vuxna människors relationer och staten borde därför ha samma inställning till månggifte som tvåsamhetsäktenskap för att ta ett exempel.

Detta är min utgångspunkt. I texten nedan utvecklar jag varför jag numera anser att liberalism är bättre för friheten och miljön än grön ideologi, som jag tidigare stod nära, och socialism.  

Frihet

I den gröna ideologin finns det ursprungligen en vilja att berätta för människor hur dom ska leva sina liv. Istället för att i så hög grad som möjligt lösa miljöproblemen på ett så livstilsneutralt sätt som möjligt med teknikförändringar har grön ideologi ofta fokuserat på livsstilsförändringar. Påtvingade livsstilsförändringar minskar människors frihet och bör därför vara den sista utvägen för att lösa miljöproblem. Men enligt grön ideologi ska människor konsumera mindre och bo småskaligt eftersom storstäder “är cancersvulster på samhällskroppen” (Per Gahrton i boken Vad vill de gröna). Tack och lov har Miljöpartiet i dessa frågor idag distanserat sig från den ursprungliga gröna ideologin. Men denna artikel handlar i första hand inte om val av parti, utan om val av ideologi. Det ska också sägas att ur frihetsynpunkt är konservatismen klart värre med sin fokusering på tradition.

Individens frihet ökar om den har rätt att starta företag, sluta frivilliga avtal med andra och påverka sin ekonomiska situation. Marknadsekonomi och äganderätter ger individen större möjlighet att skapa det liv hen vill leva. Om staten, för att uppnå gemensamt ägande, tar ifrån människor företag som dom skapat är det stöld. Liberalism och marknadsekonomi är därför redan i teorin bättre än socialism med gemensamt ägande och planekonomi. Dessutom tillkommer att liberalism och marknadsekonomi i praktiken hittills visar sig överlägset socialism. Erfarenheter från både Kina, Indien och Afrika visar att när länder överger statligt ägande och tillåter marknadsekonomi och privat ägande så har fattigdomen minskat drastiskt. Hur många exempel finns det egentligen på socialism, statligt ägande och planerad ekonomi utan diktatur, brott mot mänskliga rättigheter eller fattigdom? Finns det ens ett enda exempel?

Individens möjligheter att skapa det liv hen vill leva är större i ett samhälle där alla har rätt till exempelvis utbildning stöd vid exempelvis sjukdom och handikapp. Staten kan öka individens frihet genom att alla har rätt till utbildning och sociala trygghetssystem. Frihetskränkningen i att ett barn inte får möjlighet att utbilda sig för att dess föräldrar är fattiga är värre än frihetskränkningen i att människor får betala en del av det dom tjänar som skatt. I ett mer socialliberalt samhälle ökar friheten mer för den som haft otur jämfört med i ett libertarianskt (nyliberalt) samhälle. Men det är värt att påpeka att det är i de samhällen som har marknadsekonomi och äganderätter som det också funnits mer resurser för att ha offentligt finansierade välfärdstjänster.  

Andra exempel på där ingripanden från staten eventuellt kan öka individens frihet är när någon är ofri på grund av tungt missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. I dessa fall kan ett tvångsingripande av staten öka individens frihet på sikt.

Vetenskap

Ett problem med grön ideologi är att man har låst fast sig vid att vara för och emot vissa tekniker. Det syns tydligast i frågan om förnybar energi, kärnkraft, ekologiskt jordbruk och GMO. Problemet med att anse att förnybar energi och ekoodling har ett egenvärde är inte att dessa tekniker per automatik behöver vara dåliga eller otillräckliga, kanske kommer det visa sig att dessa tekniker löser klimat- och matfrågan. Problemet är att om så inte är fallet så innebär det att vi med grön ideologi har satsat allt på fel kort. Eftersom vi inte kan se in i framtiden och veta vilka tekniker som kommer att vara bäst och kunna leverera i tillräckligt stor skala innebär den gröna ideologins brist på teknikneutralitet en betydande risk ur miljösynpunkt. För den som redan vet svaret behövs det egentligen ingen vetenskap. Det gör att det blir svårt att ta till sig forskningsresultat som går emot den egna ideologin.

Den gröna rörelsen argumenterar, med rätta, för att klimatskeptiker och andra ska byta åsikt om klimathotet och hänvisar till FN:s klimatpanel och annan forskning. Samtidigt totalignorerar man att samma klimatpanel säger att klimatfrågan är mycket svårare att lösa utan kärnkraft och att IPCC placerar både kärnkraft och förnyelsebar energi i den kategori av energislag som orsakar minst antal dödsfall per producerad mängd energi. Samma ignorans från gröna kring forskningsresultat finns i GMO-frågan. Det är därför Greenpace förre chef Lord Melchett kan säga att Greenpeace kommer att vara emot GMO oavsett vad forskningen säger. Denna dubbelmoral i synen på vetenskap försvårar en lösning av miljöproblemen.

Liberalismen har en tydligt positiv syn på vetenskap och en mer teknikneutral inställning. Liberalismen kan därför vara en bättre utgångspunkt för att lösa miljöproblem än grön ideologi. I praktiken ger dock liberaler alltför sällan miljöfrågorna den vikt som de förtjänar. Miljöproblem är redan idag bland de största hoten mot människans frihet. Exempelvis dog mer än 12 miljoner människor på grund av miljöproblem år 2012, enligt FN:s hälsoorgan.

Jag anser att det är fel att försämra kommande individers möjlighet att skapa ett gott liv och att utsätta individer från andra arter för onödigt lidande för att dom är mindre intelligenta. Liberaler skulle kunna bli bättre på att försvara både kommande generationers och djurs rättigheter. Detta är inte alls oförenligt med liberal ideologi, vilket 1900-talets troligen två mest inflytelserika filosofer är exempel på. John Rawls förespråkade kommande generationers rättigheter och Robert Nozick förespråkade att djur ska ha rättigheter.

På grund av dessa anledningar ser jag mig nu som liberal och inte, som tidigare, som grön.

Marknadsekonomi är det bästa ekonomiska systemet för att minska fattigdom

Världsfattigdomen har minskat dramatiskt de senaste århundrandena och årtionden. År 1820 levde över 80 procent av världens befolkning i extrem fattigdom och 1992 levde 24 procent av världens befolkning i extrem fattigdom, enligt en studie. Sedan 1990 har fattigdomen halverats i världen, enligt Millenniemålen. Allra snabbast går fattigdomsminskningen i östra Asien.

För att utrota den återstående fattigdomen kan det vara relevant att titta på varför den har minskat i de länder där den minskat mest. I Indien har andelen fattiga minskat från 51 procent år 1990 till 22 procent år 2015, enligt Millenniemålen.

Enligt Arne Bigstens, professor i utvecklingsekonomi, sammanställning av forskningsläget i kursboken “Utvecklingens ekonomi och politik” var det en liberalisering av Indiens ekonomi i början av 90-talet som omedelbart ledde till tillväxttakter på 5-10 procent. Det finns generellt ett “klart samband mellan ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom”, även om inkomstfördelningen också är en viktig faktor för att minska fattigdomen.

I Kina bedöms andelen fattiga nu vara nere på cirka 5 procent, enligt FN. En viktig orsak till fattigdomsminskningen i Kina är privatiseringen av jordbruket som inleddes 1978. Produktiviteten i jordbruket har fördubblats sen dess, enligt utvecklingsekonomiprofessorn Bigsten.

Övergången från ett kollektivt jordbruk till ett hushållsbaserat jordbruk är den största orsaken till att jordbruksproduktionen började öka, enligt en ofta citerad studie. Att hushållen i Kina fick kontroll över land är en orsak till att fattigdomen minskat, enligt en FN-rapport.

Även i Afrika minskar fattigdomen. År 1990 levde 58 procent av befolkningen söder om Sahara i fattigdom och 2015 lever 36 procent i fattigdom, enligt FN:s milleniemål.  Fram till 90-talet hade många afrikanska länder en tung statlig kontroll över ekonomin och därefter följde privatiseringar, enligt boken “Det nya Afrika” av SVT:s tidigare Afrikakorrespondent Erika Bjerströms.

Gemensamt för de 17 afrikanska länderna som sedan mitten av 90-talet haft en god ekonomisk tillväxt och minskat fattigdomen är att statens roll har minskat, att det har blivit ett företagsvänligare klimat och att handelshinder har minskat, enligt ekonomen Steven Radelets bok “Emerging Africa: How 17 countries are leading the way”.

Det finns tolv länder i världen som sedan 60-talet gått från en situation med låga inkomster och svaga institutioner, liknande dagens Afrika, till minska fattigdomen betydligt. Export från tillverkningsindustrin har varit en viktig orsak till att fattigdomen minskat i nästan alla dessa länder, enligt en studie. Handel är därför viktigt för att minska fattigdomen.

Slutsatsen i denna text är vare sig att allt som alla företag gör är bra, att företag inte ska behöva lyda under demokratiskt fattade beslut, att alla exempel på liberaliseringar av ekonomin har varit framgångsrika, att alla länder behöver minska fattigdomen på exakt samma sätt, att staten inte skulle ha en viktig roll att spela för att minska fattigdomen, att välfärdsstaten är något dåligt eller att det behöver vara fel att omfördela resurser.

Men slutsatsen är att ett system inom marknadsekonomins ramar har visat sig vara det bästa ekonomiska systemet för att minska fattigdomen och att det därför är inom det systemet som miljöproblemen bör lösas.