Det viktiga är att energin är miljövänlig – inte att den är förnybar

Energislag och anläggningar bör bedömas efter vilka konsekvenser de ger, ej efter om de är förnybara eller inte. Anledningen till att se positivt på sol och vind är att de är klimatsmarta och säkra, inte att de är förnybara.

Just nu pågår slutförhandlingar i Energikommissionen. En av stridsfrågorna är om Sverige ska ha som mål att energisystemet ska vara 100 % förnybart.

I stora delar av miljörörelsen ses 100 % förnybart som ett självklart mål. Men det är inte alltid det ges argument om varför 100 % förnybart bör vara målet för energipolitiken. Vad är det som blir så mycket bättre om energisystemet är helt förnybart?

Ett svar är ju just att det är förnybart. Solen, vinden och vattnet kan till skillnad från kolet, oljan och uranet inte ta slut. Ett hållbart energislag bör inte vara beroende av en resurs som håller på att ta slut.

Men det stora problemet med icke-förnybar energi är inte att den håller på att ta slut. Enligt FN:s klimatpanel finns det tillräckligt med fossila bränslen för att höja koldioxidhalten i atmosfären till 650 ppm. Fossil energi hinner skapa en klimatkatastrof innan det blir en resursbrist. Därför är frågan om ett energislag är koldioxidsnålt betydligt viktigare än om det är förnybart.

Med ny teknik som fjärde generationens kärnkraft blir egenskapen förnybart än mindre relevant. Fjärde generationens kärnkraft bygger på att återvinnina lagrat avfall och använda det som bränsle. Om den tekniken slår igenom finns det tillräckligt med uran i dagens svenska kärnavfall för att driva fjärde generationens kärnkraft i 10 000 år, enligt en rapport från Uppsala Universitet. I diskussionen är det också viktigt att komma ihåg att förnybar energi kräver icke-förnybara resurser.

En eventuell invändning mot rubriken i denna artikel är att förnybara energislag är just miljövänliga. Det stämmer i flera fall. Sol och vind är i jämförelse med många andra energislag miljövänliga, säkra och håller på att sjunka i pris. Det, och inte att de är förnybara, är anledningarna till att se positivt på sol och vind.

Men förnybar energi är inte per automatik bra energi. Vattenkraftsolyckor har, enligt FN:s klimatpanel, orsakat fler dödsoffer än olyckor från något annat icke-fossilt energislag. En utbyggnad av vattenkraft i tropiska floder riskerar att utrota en tredjedel av världens sötvattensfiskar. Om bioenergi ska stå för 20 procent av jordens energiförsörjning så riskerar den användningen att ta upp över sex procent av jordens landyta, enligt en studie.  Enligt studien Planetary Boundaries bör mänskligheten, för att skydda den biologiska mångfalden, använda max 15 procent av jorden landyta till odling. Idag används 12 procent av jordens landyta till odling. 

Här i Sverige är ny bio- och vattenkraft klart sämre för miljömålen än ny sol, vind- och kärnkraft visar en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

Detta är inte argument mot all vattenkraft och bioenergi, båda dessa energislag kan ha en viktig roll att spela i klimatomställningen ifall de används på ett sätt som minimerar riskerna som nämns ovan. Men det visar att förnybara energislag både har stora fördelar och kan ha stora nackdelar. Att ett energislag eller anläggning är förnybart säger väldigt lite om vilka konsekvenser energislaget eller anläggningen skapar. 

Målet för energisystemet bör vara att det ska vara så miljövänligt, säkert och ekonomiskt som möjligt. Energipolitiken bör fokusera på att ta fram så teknikneutrala regler, styrmedel och mått som möjligt för att uppnå detta. Vilka energislag detta leder till är sekundärt. Energislag och anläggningar bör bedömas efter vilka konsekvenser de ger, ej utefter om de är förnybara eller inte.