Kräv forskningsbaserade svar från politikerna

“Politiker uttalar sig ofta tvärsäkert om effekterna av ett reformförslag. Sanningen är att vi ofta inte vet, skrev representanter för Moderaternas reformgrupp i en artikel på DN Debatt förra veckan.

Det är en ärlig mening i en av de bästa artiklarna om forskning som kommit från något parti de senaste åren.

Alla frågor kan inte avgöras av forskning. Frågor om vilka mål politiken ska ha och hur mål ska prioriteras är ideologiska frågor som forskningen inte riktigt kan besvara. Men i frågan om vad som är de effektivaste åtgärderna för att nå målet är till stor del en fråga för forskningen.

Något som slagit mig när jag tittat på partiledardebatter och liknande är att politikerna ofta är så tvärsäkra. Det gäller inte bara i ideologiska frågor utan även i frågor om effekterna av sina och motståndarnas förslag. Där borde det ställas hårdare krav på politikerna både från media och oss medborgare.

Den professionella politiker som påstår något, om något som det går att forska om, ska kunna svara på frågan: vad har du för forskningsstöd för ditt påstående? Det är ofta inte jättesvårt, så länge man inte påstår något helt galet, att hitta någon enskild studie eller rapport som stödjer det man tycker. Därför är det bättre om, när det finns, politikerna kan visa att det finns meta-studier eller annan sammanställning över forskningsläget som ger stöd åt det dom påstår. Samma fråga får också gärna ställas till opinionsbildare och andra utanför partipolitiken.

Vetenskap och fakta är mer ifrågasatt än på länge. Det är ett extremt allvarligt läge när en av grundstenarna till de makalösa framsteg mänskligheten gjort under de senaste århundradena ifrågasätts så starkt. Det är vårt ansvar att göra vad vi kan för att undvika det mardrömsscenario som nu uppstått i den politiska debatten i USA där forskning och fakta inte längre verkar spela någon roll. När forskningen och faktans roll ifrågasätts allt mer behöver vi svara genom att gå åt andra hållet och ge det en ökad betydelse. Om vi vill ha forskningsbaserade påståenden och förslag från våra politiker måste vi börja kräva det. Vi får de politiker vi förtjänar!

3 reaktioner till “Kräv forskningsbaserade svar från politikerna”

  1. 1. Ja, forskningen är inte statisk. Men att vi kanske har ny kunskap imorgon är inget skäl att inte agera utifrån den kunskapen vi har idag. Rent hypotetiskt kan det komma en studie imorgon eller om 25 år som visar att allt vetenskapen säger idag om den mänskliga påverkan på klimatet är fel. Det är ingen anledning att vara passiva och inte agera mot klimatförändringarna utifrån den kunskap vi har idag. Jag tycker det låter ganska läskigt att vi ska lita till politikers intuition. Dels tror jag inte på intuition kan säga något om allmän kunskap. Sen riskerar det att bli ett slags frikort som alla politiker kan använda när de vill gå emot vetenskap. Tänk på att spelregler och principer för politiken inte bara kommer att gälla för dina favoritpolitiker utan de är särskilt viktigt att de funkar när vi har dåliga politiker. Ingen av oss litar väl på t.ex. Trumps intution.
    2. Att forskningen aldrig är entydig och att betona för mkt att forskningen tycker olika är överdrivet och skadligt. Om du tar klimatfrågan t.ex. så finns det över 10 000 studier om dess orsaker. En de lyfter då fram de 20-30 som ifrågasätter antropogen klimatpåverkan och säger kolla forskningen är oenig. Likadant i många andra frågor. Det leder till nån slags kunskapsrelativistisk syn att eftersom forskningen ändå är så osäker så kan man lika gärna välja sin egen sanning. Jag tycker att det är mycket oroväckande. Sen finns det ju så klart frågor där forskningsläget är genuint osäker, kanske är platsfrågan en sådan frågan. I dessa frågor kan det finnas skäl för beslutsfattare att välja det minst riskabla perspektivet. Så detta om att forskningen är osäker är ibland helt sant, men tycker ofta att det missbrukas.

  2. Hej igen, ett annat exempel är den aktuella forskningsdebatten om gifter i mjukplaster. Samtidigt som en massa förskolor rensar ut mjuka plastleksaker för att de innehåller ftalater, som vissa forskare anser vara hormonstörande, rasar professor Agnes Wold mot detta som hon anser vara fullständig idioti. Båda lägren hänvisar tvärsäkert till metastudier med olika slutsatser.(se länk artikel nedan) Hon hänvisar till en färsk metaanalys, där nordiska forskare sammanställt de analyser som gjorts gällande hormonstörning hos pojkars könsutveckling. Den visar att mjukgörande ämnen, ftalater, i plaster inte ger några hormonstörningar, eller har några effekter alls på människor. Plast är helt rent, det ger inte cancer, astma eller allergi, menar professor Born.
    Karlstads kommun har valt att göra en stor inventering och rensat bort 40 kubikmeter plastleksaker från kommunens förskolor. 20 000 tallrikar har bytts ut och flera tusen madrasser ska bytas ut. Ett arbete som pågår i de flesta värmländska kommuner. Mycket på grund av den Selmastudie som gjorts på Karlstads universitet under sju år. Projektledare är Carl-Gustaf Bornehag, forskare i folkhälsovetenskap. Agnes Wolds budskap är kristallklart. ” Lägg genast ner denna plasthysteri! Det ska inte läggas en enda krona till på det. Och inte en enda förälder till ska skrämmas upp. Bornehag och Naturskyddsföreningen kan ingenting om det här. Fruktansvärt.”
    Hur skall politiker bilda sig ett omdöme i detta läge ? Mina slutsatser:
    1. Forskningen är sällan entydig eller statisk.
    2. Den följer vad gäller människor, och andra komplexa system,inga enkla matematiska samband av typen rätt eller fel. Den tyder på samband, ger indicier om tendenser.
    3. Forskningens föränderlighet leder till en sund skepsis hos politiker och allmänhet. Det betyder inte att man skall ringakta den, men vi behöver ett sunt omdöme för att hitta en medelväg, mellan blind forskningstro och ignorans.

    http://nwt.se/karlstad/2016/10/27/overlakare-rasar-mot-plastforbud

  3. Hej Elias. Jag håller med om att politiker är benägna att yttra sig tvärsäkert i fråga om reformer som sedan visar sig ha helt andra konsekvenser än avsett. Ett exempel är pedagogisk forskning, där förre skolministern Jan Björklund drev en skolpolitik med konservativa förtecken, tillbaka till betyg och “lag och ordning” , förenklat sammanfattat. Samtidigt gick jag på Uppsala universitets retorsutbildning och hörde hur docenterna ondgjorde sig över att inte JB tog del av relevant forskning, som oftast ifrågasatte sambandet betyg/skolprestation. Exempel : http://lararnastidning.se/ta-forskningen-om-betyg-pa-allvar/
    Det finns många andra exempel som leder mig till följande slutsatser:
    1.Forskningen är aldrig statisk eller entydig. Den rör på sig. I ett föränderligt läge, som är mänsklighetens lott, måste politiker bilda sig ett sunt omdöme i olika frågor. Att bara förlita sig till dagsaktuell forskning räcker inte till, det behövs både historisk erfarenhet och intuition. Men man bör väga med aktuell forkning i sinabeslut och givetvis känna till den.
    2. Forskarna är sinsemellan oeniga i viktiga frågor. Mycket omdiskuterat är t ex sambandet mellan stor konsumtion av våldsamma dataspel och våldsbrott, där forskarna angriper varandra häftigt från olika läger. Inte så lätt för politiker att bilda sig ett omdöme. Ett annat exempel är Aflatoxiner , hur skall riksdagen ta beslut när remissinstanserna är så oense, och stödjer sig på olika forkningsrapporter ?? (se nedan)

    : http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/jordbruksutskottets-betankande-i-anledning-av-motion-angaende-sankning-av-aflatoxinhalten-i-importerade-fodermedel_FV01JoU48
    Enligt de remissyttranden som inhämtats i anledning av motionen är uppfattningarna delade om behovet av att nu skärpa gällande bestämmelser. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd anser det inte motiverat att genomföra den i motionen föreslagna sänkningen av tillåten halt aflatoxin i fodermedel. De övriga remissinstanserna, lantbrukshögskolan, statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF), är i princip positiva till åtminstone en temporär sänkning av sagda halt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.