Miljöproblemen kan inte lösas utan en radikal frikoppling

I den gröna rörelsen är det en inte ovanlig uppfattning att det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Men även om tillväxten skulle stoppas så skulle det inte lösa miljöproblemen.

Nationalekonomen Assar Lindbäck förklarade redan 1974 på ett tydligt sätt varför stoppad tillväxt inte är lösningen:

“Om vi idag skulle stoppa ekonomisk tillväxt, skulle inte föroreningarna därmed minska. Kanske skulle de bli oförändrade. Men det är ju inte vad vi syftar till. Vi vill istället uppnå en drastisk minskning av föroreningar, till säg en tiondel eller en hundradel av nuvarande nivå på många områden. Och det kan vi inte åstadkomma genom att stoppa den ekonomiska tillväxten, eftersom vi inte är beredda att minska produktionsvolymen till kanske en tiondel eller en hundradel av nuvarande nivå.” 

Att bryta sambandet mellan ekonomisk aktivitet och miljöförstöring brukar kallas för att frikoppla. Utan en radikal frikoppling kommer vi att missa klimatmålen grovt, oavsett om vi har nolltillväxt eller ökad tillväxt. Tillväxtkritiker missar ofta att även deras egna förslag kräver radikala frikopplingar. Det krävs endast en marginellt större frikoppling i ett scenario med fördubblad tillväxt jämfört med den frikopplingen som krävs i ett scenario med nolltillväxt. 1

Men miljöproblem handlar inte bara om utsläpp. Ökat fiske och ökad markanvändning är exempel på miljöproblem där lösningen snarare är att begränsa användningen än att minska utsläpp. Där skulle man kunna hävda att ökad tillväxt gör det svårare att hålla oss inom de planetära gränserna.

I fall där det finns en konflikt mellan att öka tillväxten och hålla oss inom de planetära gränserna bör de planetära gränserna prioriteras. Men att fokusera på att begränsa tillväxten för att det i sin tur ska lösa miljöproblem är en omväg. Det är bättre att fokusera direkt på åtgärder som gör att vi håller löser miljöproblemen.

Så länge vi håller oss inom de planetära gränserna så spelar det ingen roll för miljön om vi ökar tillväxten eller inte. Däremot spelar det roll för miljön att skadliga utsläpp minskar till en tiondel eller hundradel. Eftersom vi inte vill minska BNP med motsvarande grad kan en begränsad tillväxt inte lösa miljöproblemen. Det krävs en radikal frikoppling.

———————————————————-

FÖRDJUPNING/FOTNOT

  1. Ett mer matematiskt sätt att uttrycka detta på är formeln I=PAT som bland annat FN:s klimatpanel IPCC använder.

I formeln är I=Impact (Miljöpåverkan), P=Population A=Affluance (BNP/Captia) och T=Technology (Utsläppsmängd/intensitet per BNP-enhet)

Om vi säger att dagens värde motsvarar 1,0 kan vi sätta I=0,1 eftersom vi vill minska miljöpåverkan till minst en tiondel. År 2050 används ofta som målår i klimatdiskussionen, så vi kan använda det här också. Den globala befolkningen väntas öka med cirka 33 procent, från dagens 7,3 till 9,7 miljarder år 2050. Eftersom befolkningen väntas öka med 33 procent blir P=1,33

Vad blir det då för skillnad om vi har nolltillväxt eller fördubblad tillväxt ifall vi vill minska utsläppen till en tiondel av dagens nivå?

Om vi ska ha nolltillväxt blir I=0,1 eftersom vi vill minska utsläppen till en tiondel, P=1,33 eftersom befolkningen ökar med 33 procent till 2050, A=1 eftersom nolltillväxten gör att BNP är oförändrad. Det leder till ekvationen:

0,1=1,33*1*T.

Då blir T= 0,08.

Alltså, även med nolltillväxt kan utsläppen endast vara 8 procent av dagens. Det innebär att utsläppsmängden/intensiteten per BNP-enhet måste sjunka med 92 procent till 2050 vid nolltillväxt.

Om vi fördubblar BNP till 2050 blir ekvationen:

0,1=1,33*2*T.

Då blir T= 0,04.

Med fördubblad BNP kan utsläppen endast vara 4 procent av dagens nivå. Det innebär att utsläppsmängden/intensiteten per BNP-enhet måste sjunka med 96 procent om BNP fördubblas.

Alltså, nolltillväxt ger ett marginellt bidrag till att lösa utsläppsproblem och därför är frikoppling väldigt mycket viktigare för att lösa miljöproblemen.

Ännu tydligare blir det om vi vill ha nollutsläpp. Eftersom befolkningen (P) och BNP(A) inte kan vara noll så måste T bli noll om miljöpåverkan(I) ska bli noll.

3 reaktioner till “Miljöproblemen kan inte lösas utan en radikal frikoppling”

  1. Hej Elias,
    Nu hittar jag dig här. Det är spännande att läsa frikoppla teorien. Jag fick mycket att fundera!

  2. Så intressant att det finns en ekvation som beskriver hur förhållandet mellan miljöpåverkan befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och utsläppsmängd relaterar till varandra. Med matematisk elegans visar den hur de olika faktorerna påverkar (I). Spännande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.